Hmmm.... några av lärarna och tydligen en hel del av eleverna har fått små sprickor i kanten på sina datorskärmar. SLARV, skriker genast vän av ordning, men jag kan garantera att de av mina kollegor som drabbats är bland de mest försiktiga jag vet. Det hade varit en annan sak om JAG, som släpar med burken ÖVERALLT, och ibland med viss fart hade drabbats av sprickbildning...
-Äh, det är väl inte så farligt, säger eleverna och får något vilt i blicken när de tänker att de kanske måste vara utan sin livskamrat vid dennes vård och konvalescens .
-MÅSTE rapporteras, säger vi och pekar med hela handen.
-Annars kan ju inte samma fel förebyggas!
Ja, måste kolla på måndag om vår eminente "dator-vakmästare" Aage Olling haft någon anrusning.
fredag 25 mars 2011
torsdag 24 mars 2011
Är vi på väg mot två lär-system?
På Yacapacas Facebooksida hittade jag den här filmen. Jag känner inte till Paul Gee tidigare, men tänker kolla upp vem han är och om resten han tänker är lika intressant.
James Paul Gee from New Learning Institute on Vimeo.
När han pratar om de två "skolsystemen" i USA, om det officiella och det nya, inofficiella som skapats av ett behov att skolan inte klarar av att stimulera och motivera eleverna funderar jag om det inte är dit vi är på väg här också. Än är marknaden inte tillräckligt stor för studiehjälpsfirmor med vinstintresse, men vi såg på BETT i januari att det finns åtskilliga sådana i Storbrittanien, bland annat än som jag inte minns namnet på, men som specialiserar sig på att lära ut matte på ett roligt sätt, mot betalning på nätet.
Det är bara en tidsfråga innan de hittar hit. Att översätta webb-sidor är inte svårt och det finns gott om svenska lärare som kan tänka sig att arbeta på andra sätt, utanför skolans värld om det behövs, för att hjälpa barn att lära sig bättre. Och kan min 14-åriga dotter tjäna fick-pengar på att hjälpa yngre barn med deras läxor, lär det nog finnas entreprenörer även här i Sverige....
James Paul Gee from New Learning Institute on Vimeo.
När han pratar om de två "skolsystemen" i USA, om det officiella och det nya, inofficiella som skapats av ett behov att skolan inte klarar av att stimulera och motivera eleverna funderar jag om det inte är dit vi är på väg här också. Än är marknaden inte tillräckligt stor för studiehjälpsfirmor med vinstintresse, men vi såg på BETT i januari att det finns åtskilliga sådana i Storbrittanien, bland annat än som jag inte minns namnet på, men som specialiserar sig på att lära ut matte på ett roligt sätt, mot betalning på nätet.
Det är bara en tidsfråga innan de hittar hit. Att översätta webb-sidor är inte svårt och det finns gott om svenska lärare som kan tänka sig att arbeta på andra sätt, utanför skolans värld om det behövs, för att hjälpa barn att lära sig bättre. Och kan min 14-åriga dotter tjäna fick-pengar på att hjälpa yngre barn med deras läxor, lär det nog finnas entreprenörer även här i Sverige....
tisdag 22 mars 2011
Insamling av omdömen är ett jäkla jobb...
Vi har många fina system på vår skola: Eleverna registreras och gruppindelas i ProCapita, schemat läggs och frånvaro förs i Skola24, vår hemsida skapas genom SiteVision och vi kommunicerar via FirstClass. De här systemen pratar sådär med varandra. Som tur är pratar i alla fall ProCapita och Skola24 ungefär samma språk, och överföringarna där i mellan funkar oftast bra.
Vi har ingen lärplattform. Sådana hade man inte -94 när skolan datoriserades på allvar. Komvux har en; ItsLearning, som de använt främst för distanskurser. Vissa av lärarna som jobbar på ungdomsgymnasiet också använder den även där, för sina egna grupper. Många vill ha en även på ungdomsskolan, och man har bland annat pratat om att införa Unikum, som man använder på kommunens hemsidor även här.
Jag som har barn på grundskolan har erfarenhet från både SchoolSoft och Unikum och tycker att det är jättesmidigt att ha alla lärares omdömen om mina barn samlade på en webb-sida. Dock vet jag att grundskolelärarna tycker att det är lagom roligt att sitta och fylla i alla dessa omdömen. Det är inte alltid det funkar så smidigt om gruppen består av elever från flera klasser.
Jag vet inte hur många grupper de har på våra grundskolor. Men de har mellan 250 och 450 elever. Vi har 1500 elever. Våra elever läser 5-6 ämnen om året, minst hälften av dem läser de i grupper som inte är deras klass. Det gör ca 4000 grupper varje läsår.
Problemet med lärplattformar är att de inte alltid är kompartibla med andra system. Vissa lärplattformsframställare vill gärna att man ska köpa deras registreringstjänster och schemaläggningsprogram, och därför pratar deras lärplattformar bara med dessa. Unikum pratar t ex inte med Skola24, vilket skulle innebära att någon skulle behöva lägga in alla dessa 4000 grupper för hand. Det brukar innebära elevhandledaren. Så är det i alla fall på ett av barnens skolor. Den skolan har som tur är bara 90 elever.
Nu är det snart utvecklingssamtal. Eftersom vi inte har någon lärplattform så brukar kutym vara att man mejlar sina kollegor med en trevlig förfrågan om omdömen om sina elever. Då det är ca 30 olika lärare som undervisar ca 30 elever i en vanlig samhällsklass är man väldigt tacksam över att man kan skicka gruppmejl. Dock innebär det (i bästa fall) att man får in omdömen i olika former och format från nästan 30 olika personer. Någon har gjort färgkodade tabeller i kalkylblad, någon skriver långa paragrafer om varje elev, någon skriver på en liten lapp, någon vill hellre ta det muntligt över kopiatorn, någon skriver bara OK eller inget alls på elever som är OK och bara en mening om dem som det inte går så bra för. För på gymnasiet sätter vi ju betyg, och varje lärare ska ha betygssamtal med sin elev, så omdömen upplevs ibland som "extra". (Jag vet att detta låter främmande för grundskolevänner, men vi har ett lite annat regelverk kring detta...)
Vilket fall som helst så blir det ett jäkla jobb att sammanställa alla dessa omdömen till något som eleven och jag har nytta av i ett samtal, och för att man ska kunna visa upp något för elevens målsman. Men nu har jag nog kommit på lösningen!
Jag gjorde en mall för ett Google-formulär. Sedan kopierade jag formuläret 27 gånger och kopplade det till personliga kalkylblad för varje elev. Sedan kopierade jag klasslistan i ett mejl och länkade varje elevs namn till formuläret på nätet. På så sätt hoppas jag få in alla omdömen om varje elev i ett kalkylblad, bara gällande den eleven. Det kalkylbladet kan jag skicka till eleven före samtalet, så att vi kan diskutera annat än resultat, eller bara de resultat som behöver diskuteras.
Var det jobbigt? Ja, lite. För jag gjorde fel första gången och tappade en halvtimmes jobb. Allt som allt tog det 2 timmar. Jag har dock räknat ut att jag kommer att ha 5 utvecklingssamtal med de här eleverna, och jag kan återanvända både formuläret och mejlet med länkarna de nästa fyra gångerna, vilket gör att det trots allt bara är ca 30 min förberedelse inför varje utvecklingssamtal. Det är, om det fungerar, betydligt mindre än vad jag brukar lägga.
Mallen finns bland Googles mallar på nätet. Den fick av en olyckshändelse namnet "Elevens namn här" men den har en beskrivning. Det var den enda omdömesblanketten där, upptäckte jag. Kanske är inte behovet så stort. Men slit den med hälsan och ändra efter behov. (T ex kommer den att behöva det nya betygssystemet). Jag återkommer med information om hur den funkade. Om den funkar...
Vi har ingen lärplattform. Sådana hade man inte -94 när skolan datoriserades på allvar. Komvux har en; ItsLearning, som de använt främst för distanskurser. Vissa av lärarna som jobbar på ungdomsgymnasiet också använder den även där, för sina egna grupper. Många vill ha en även på ungdomsskolan, och man har bland annat pratat om att införa Unikum, som man använder på kommunens hemsidor även här.
Jag som har barn på grundskolan har erfarenhet från både SchoolSoft och Unikum och tycker att det är jättesmidigt att ha alla lärares omdömen om mina barn samlade på en webb-sida. Dock vet jag att grundskolelärarna tycker att det är lagom roligt att sitta och fylla i alla dessa omdömen. Det är inte alltid det funkar så smidigt om gruppen består av elever från flera klasser.
Jag vet inte hur många grupper de har på våra grundskolor. Men de har mellan 250 och 450 elever. Vi har 1500 elever. Våra elever läser 5-6 ämnen om året, minst hälften av dem läser de i grupper som inte är deras klass. Det gör ca 4000 grupper varje läsår.
Problemet med lärplattformar är att de inte alltid är kompartibla med andra system. Vissa lärplattformsframställare vill gärna att man ska köpa deras registreringstjänster och schemaläggningsprogram, och därför pratar deras lärplattformar bara med dessa. Unikum pratar t ex inte med Skola24, vilket skulle innebära att någon skulle behöva lägga in alla dessa 4000 grupper för hand. Det brukar innebära elevhandledaren. Så är det i alla fall på ett av barnens skolor. Den skolan har som tur är bara 90 elever.
Nu är det snart utvecklingssamtal. Eftersom vi inte har någon lärplattform så brukar kutym vara att man mejlar sina kollegor med en trevlig förfrågan om omdömen om sina elever. Då det är ca 30 olika lärare som undervisar ca 30 elever i en vanlig samhällsklass är man väldigt tacksam över att man kan skicka gruppmejl. Dock innebär det (i bästa fall) att man får in omdömen i olika former och format från nästan 30 olika personer. Någon har gjort färgkodade tabeller i kalkylblad, någon skriver långa paragrafer om varje elev, någon skriver på en liten lapp, någon vill hellre ta det muntligt över kopiatorn, någon skriver bara OK eller inget alls på elever som är OK och bara en mening om dem som det inte går så bra för. För på gymnasiet sätter vi ju betyg, och varje lärare ska ha betygssamtal med sin elev, så omdömen upplevs ibland som "extra". (Jag vet att detta låter främmande för grundskolevänner, men vi har ett lite annat regelverk kring detta...)
Vilket fall som helst så blir det ett jäkla jobb att sammanställa alla dessa omdömen till något som eleven och jag har nytta av i ett samtal, och för att man ska kunna visa upp något för elevens målsman. Men nu har jag nog kommit på lösningen!
Jag gjorde en mall för ett Google-formulär. Sedan kopierade jag formuläret 27 gånger och kopplade det till personliga kalkylblad för varje elev. Sedan kopierade jag klasslistan i ett mejl och länkade varje elevs namn till formuläret på nätet. På så sätt hoppas jag få in alla omdömen om varje elev i ett kalkylblad, bara gällande den eleven. Det kalkylbladet kan jag skicka till eleven före samtalet, så att vi kan diskutera annat än resultat, eller bara de resultat som behöver diskuteras.
Var det jobbigt? Ja, lite. För jag gjorde fel första gången och tappade en halvtimmes jobb. Allt som allt tog det 2 timmar. Jag har dock räknat ut att jag kommer att ha 5 utvecklingssamtal med de här eleverna, och jag kan återanvända både formuläret och mejlet med länkarna de nästa fyra gångerna, vilket gör att det trots allt bara är ca 30 min förberedelse inför varje utvecklingssamtal. Det är, om det fungerar, betydligt mindre än vad jag brukar lägga.
Mallen finns bland Googles mallar på nätet. Den fick av en olyckshändelse namnet "Elevens namn här" men den har en beskrivning. Det var den enda omdömesblanketten där, upptäckte jag. Kanske är inte behovet så stort. Men slit den med hälsan och ändra efter behov. (T ex kommer den att behöva det nya betygssystemet). Jag återkommer med information om hur den funkade. Om den funkar...
En högst levande lektion
Idag var det kaos på min engelska-lektion. Organiserat kaos, vill jag påpeka. Syftet med lektionen var att utöka elevernas ordförråd med nya kroppsdelar.Ett klart förringat och underskattat pedagogiskt hjälpmedel är Post-it-lappen. Det har jag lärt mig på Scouterna.
Först fick eleverna en lista med 25 kroppsdelar, små och stora, på svenska att översätta. Till sin hjälp hade de en dator per grupp, telefoner och uppslagsböcker. De fick 5 minuter på sig. Vi gick igenom de rätta svaren tillsammans på tavlan.Sedan fick de göra en lista på kluriga kroppsdelar och leta upp rätt ord. Varje ord skrevs på en Post-it. Gruppen utsåg en modell och en domare. Övriga gruppmedlemmar blev tilldelad en ny modell och sedan fick de två minuter att placera Post-it-lapparna på rätt ställen.
Hade man gjort samma övning med bara ordböcker hade det tagit hela lektionen. Nu hann vi med att både titta på FreeRice-filmen och samla ihop säkert ett helt kilo ris! Det enda problemet var väl att Post-it-lapparna är lite tunna i klistret och det verkade stundtals snöa i salen. Men alla sa sig efteråt ha lärt sig många nya ord.Förresten - Det är en bra idé att ta upp skillnaden mellan översättnings-applikationer och ordboks-appar! Många elever använder sig av översättningsappar som inte alltid ger det uttryck som faktiskt används, utan översätter ord för ord.
måndag 21 mars 2011
Tänk vidare! och jag.
Jag ska få gå på Tänk vidare!; En utbildning för lärspridare. Häftigt nytt ord! Läääärspridare... Gillar! Min kollega, som har ytterlig svårt för ordet pedagog lär få riktigt jobbigt med detta nya, trevliga ord.
Träffas vi i Göteborg 11-12 april?
Träffas vi i Göteborg 11-12 april?
söndag 20 mars 2011
Heta potatisar är fortfarande användbara
För några år sedan experimenterade jag en del med programmet Hot Potato för att göra språkövningar, men kom aldrig igång ordentligt. De några jag gjorde har tydligen fallit i serverhålet, för jag hittar dem inte. Min kollega Marianne var flitigare än jag, och jag hoppas att jag kan övertala henne att låta mig visa några exempel genom att bädda in dem här.
Till dess kan jag rekommendera den här sidan från Ashcombe School i Storbritannien som har byggt en hel sida kring video-lektioner i olika språk med tillhörande övningar.
Lycka till!!!
Till dess kan jag rekommendera den här sidan från Ashcombe School i Storbritannien som har byggt en hel sida kring video-lektioner i olika språk med tillhörande övningar.
Lycka till!!!
Lek med maten!
Jag har precis ägnat en knapp timme åt att spela mig igenom World Food Programs spel Food Force, ett gratis spel att ladda ner på nätet.
Spelet tar spelaren genom de mest akuta delarna av en hjälpinsats i en hungerkatastrof, men också det progressiva arbetet efter den akuta fasen. Spelaren får poäng genom att lokalisera svältande, utforma näringsriktiga matpaket, släppa matpaketen på rätt ställe, förhandla med rebeller och balansera stödinsatserna för en hållbar utveckling i regionen, och de olika uppdragen varvas med informativa små filmer med autentiska bilder.
Det är ganska underhållande, och vissa av spelets delar ger mersmak. Att man också kan ladda upp sitt resultat till WFPs webbsida och jämföra sig med andra är också ett plus. Det är inte speciellt komplicerat (förutom att få ihop näringsbalans och kostnad för matpaketen, vilket jag inte lyckas med!) och språket är lättförståeligt och tydligt. Spelet finns f ö på flera språk, och skulle därför kunna användas i t ex moderna språk. Tyvärr finns det inte på svenska; dock på norska och finska.
Det tar "lagom" tid - det skulle hinnas med på en lång lektion med lite diskussion, eller funka som inledning på en tema-dag. Dock tar det en stund att ladda ner, så ett förslag är att man lägger spelet på några USB-stickor och installerar tillsammans i början av lektionen, för att minimera de tekniska fallgroparna.
Sedan kan man fortsätta genom att spela WFPs FreeRice-spel. Varje rätt svar genererar ett antal riskorn, alldeles på riktigt, till svältande runt om i världen. Spelet består av frågesportsfrågor inom olika ämnesområden: Moderna språk, engelsk ordkunskap, konst, geografi och t o m matte! En av mina kollegor har programmet som paus-program på lektionerna - en "belöning" för eleverna när de jobbat klart med boken; då får de spela FreeRice en stund. Det är tydligen MYCKET populärt.
Spelet tar spelaren genom de mest akuta delarna av en hjälpinsats i en hungerkatastrof, men också det progressiva arbetet efter den akuta fasen. Spelaren får poäng genom att lokalisera svältande, utforma näringsriktiga matpaket, släppa matpaketen på rätt ställe, förhandla med rebeller och balansera stödinsatserna för en hållbar utveckling i regionen, och de olika uppdragen varvas med informativa små filmer med autentiska bilder.
Det är ganska underhållande, och vissa av spelets delar ger mersmak. Att man också kan ladda upp sitt resultat till WFPs webbsida och jämföra sig med andra är också ett plus. Det är inte speciellt komplicerat (förutom att få ihop näringsbalans och kostnad för matpaketen, vilket jag inte lyckas med!) och språket är lättförståeligt och tydligt. Spelet finns f ö på flera språk, och skulle därför kunna användas i t ex moderna språk. Tyvärr finns det inte på svenska; dock på norska och finska.
Det tar "lagom" tid - det skulle hinnas med på en lång lektion med lite diskussion, eller funka som inledning på en tema-dag. Dock tar det en stund att ladda ner, så ett förslag är att man lägger spelet på några USB-stickor och installerar tillsammans i början av lektionen, för att minimera de tekniska fallgroparna.
Sedan kan man fortsätta genom att spela WFPs FreeRice-spel. Varje rätt svar genererar ett antal riskorn, alldeles på riktigt, till svältande runt om i världen. Spelet består av frågesportsfrågor inom olika ämnesområden: Moderna språk, engelsk ordkunskap, konst, geografi och t o m matte! En av mina kollegor har programmet som paus-program på lektionerna - en "belöning" för eleverna när de jobbat klart med boken; då får de spela FreeRice en stund. Det är tydligen MYCKET populärt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)