fredag 29 april 2011

Svårigheten med att förändra ett arbetssätt

Klippet nedan handlar inte om undervisning, utan om ett närbesläktat pedagogiskt arbete, nämligen regissörens. Tommy Bergengren berättar underhållande om Bergmans försök att anamma ett nytt arbetssätt och filosoferar kring sätt att regissera. Slutsatserna man kan dra är att det krävs tålamod, uthållighet och styrka att orka förändra sig själv och andras inställning till metoder, och att det krävs situationsanpassade metoder: Ingen metod är alltid rätt!



Tack, Anders K, för tips och inspiration!

torsdag 21 april 2011

Rädda världen på 10 veckor!

De senaste månadernas oroligheter i delar av världen är enligt vissa ett bevis på styrkan i sociala nätverk. Själv tror jag ju att det krävs något mer än Facebook och Twitter för att få förändring. Men i sociala nätverk ligger oerhörda resurser och enorm kunskap!

EVOKE trailer (a new online game) from Alchemy on Vimeo.


Urgent Evoke är ett socialt nätverksspel vars första omgång spelades mellan mars och maj förra året. Varje onsdag, vid midnatt, publicerades ett nytt uppdrag för deltagarna, som genom att lyssna, läsa och utforska sin omvärld, skapade förutsättningar hos sig själva för att förändra världen. Tusentals människor runt om i världen har sedan dess spelat spelet, som fortfarande är öppet, och gratis, för alla att delta i.

Jag har naturligtvis inte spelat igenom det: Det är långt ifrån något plattformsspel där du klarar en nivå och glatt hoppar vidare till nästa. Nej, hela meningen är att det ska ta en vecka. För varje uppdrag. För det är inga små uppdrag att lösa; här tacklas världshunger, kvinnans ställning i världen, den monitära världens framtid och energiproblemen i världen. Genom att lära sig hur världen ser ut i dag ska spelaren skapa visioner för framtiden, dokumentera dem och skicka in dem till nätverket.

Det är snyggt och det är enkelt och jag kan tänka mig att jag hade varit klistrad vid datorn vid midnatt varje onsdag om jag varit med från början. Rekommenderad ålder är 13+ men medelåldern verkar vara betydligt äldre. Någonstans läste jag att det egentligen är riktat till universitetsstuderande. Engelskan är ganska svår, så jag skulle säga att andra eller tredje året på gymnasiet är en lämplig tid.

Du hittar spelet, som vann pris som bästa sociala nätverksspel 2010 och fick stor mediauppmärksamhet i USA på http://www.urgentevoke.com/

tisdag 19 april 2011

Kom med inspel om IT i skolan

Kom med inspel om IT i skolan

Digital flödesskrivningx2

Många elever har skrivkramp; kronisk skrivkramp. Ett sätt att komma till rätta med detta är att leka skrivning så ofta som möjligt. Den gamla klassikern stafettskrivning kan bli känslig, eftersom det gärna blir att Sara skriver samma dumheter på alla lappar och tror att ingen ska fatta att det är hon och Kalle skriver samma sak på alla lapparna för hon är rädd för att sticka ut.

Jag gillar flödesskrivning bättre: Eleverna associerar till ett ord eller en bild och har en väldigt begränsad tid att skriva. Tidsmässigt kan jag ibland anta skepnaden av min demoniska krokilärare från folkhögskolan som stressade oss med 10 sekundersställningar. Eleverna svettas och ibland hörs frustrerade skrik och en och annan svordom, och ofta är de alldeles utmattade efteråt. Alla har inte naturligtvis inte fått ihop lika mycket, men alla har fått ihop någonting. Och efteråt är det är det så perfekt att påpeka att "Titta, vad mycket ni har skrivit på 10 minuter! Och så koncentrerade ni har varit! Nu vet ni vad ni kan uträtta!"

Som påskavslutande svensklektion i torsdag gjorde vi flödesskrivning på påsktema. Den här gången använde vi oss av kommentarsfältet på klassbloggen (Jag länkar inte, för bloggen är helt ny och eleverna ännu inte helt trygga i att publicera) Eleverna öppnade en kommentar och associerade sedan kring några påskfärgade ord, som "kvast" och  "Getsemane". Det enda som hördes var ett frenetiskt knatter från tangentborden och det blev de mest förunderliga berättelser. När orden tog slut fick eleverna 2 minuter på sig att redigera sina texter (viktigt att inte den tiden blir för lång heller, för då slår prestationsångesten till!) och sedan fick de trycka på publicera-knappen. Och läsa varandras. Det blev en himla massa fniss!

Ett verktyg för de elever med lite djupare kunskaper i engelska är http://oneword.com/. Här kan du flödesskriva alldeles anonymt bara för din egen träning, läsa vad andra skrivit, och om du registrerar dig (gratis) kan du spara dina egna flödesskrivningar på ett ställe. Undrar om det finns något liknande på svenska?

Digitala resurser för analoga lektioner

Alla lektioner behöver inte vara digitala bara för att man har en dator (om ni inte har kommit på det, menar jag) Eleverna uppskattar ibland en paus och det finns massor av resurser gratis.
Hittade två som jag tror att många skulle ha nytta av. Här finns massor av redigerbara mallar på spel, snacktärningar, bingobrickor, korsord, dolda ord och annat smått och gott som kan användas i många ämnen. Varför inte ett Periodiska systemet, eller atomviktsbingo? Eller bergartsbingo? Historia-korsord? Vad vet jag!

Var lekful, var kreativ!

http://www.mes-english.com/games/boardgames.php
http://www.toolsforeducators.com/

torsdag 14 april 2011

Natur och Kultur

Jahapp... Kanske är jag bara på dåligt humör, men jag har inte så mycket positivt att säga...
Eller, jo, Natur och Kulturs fria språkverktyg är väl ganska praktiskt. Till varje språkbok ligger en öppen nätresurs med övningar till bokens stycken. För de lägre åldrarna begränsar sig övningarna till att klicka och lyssna på uttal, medan det för gymnasiet finns både glosträning och definitionsövningar. Övningarna är av det allra enklaste slaget, som vem som helst som kan ladda ner Hot Potato kan göra själv. Om man har tid. Men det är TRÅÅÅÅÅÅÅÅKIGT! Du skulle möjligtvis kunna sätta en elev framför övningarna, tejpa fast dem vid stolen och vägra dem fredagsmys tills de gjort en omgång.

För gymnasiet, som ju är min åldersgrupp, begränsar sig de digitala läromedlen i övrig till ett webb-stöd för bästsäljaren Matematik4000, med förberedda lektioner för Smartboards och ett PDF-material med läsförståelsefrågor för världslitteraturens klassiker.

Jag ser ner mot grundskolans senare åldrar och hittar lovande English Online och beställer en kod för ett tiodagars provabonnemang. Den kommer automatiskt och omedelbart till min inbox (till skillnad från ett av de övriga förlagets, som tog en vecka att få). Se en liten film här!
Första sidan är ganska trevlig: En världskarta, med alla länder som har engelska som officiellt språk. Håller man musen över landet får man vissa basfakta. Det är dock bara USA, Australien och Storbritannien som är klickbara, och under dessa finns det texter som på olika sätt behandlar de olika ländernas kultur. Under Australien finns t ex en text om cricket och andra australienska sporter. Klickar man på en knapp kan man få se en bild på där de spelar cricket. Genom en annan knapp kan du lyssna på texten som läses upp med passande accent. I takt med att texten läses mörkfärgas den.

Det finns också ett grammatik-avsnitt. Det är trevligt och informativt upplagt med tydliga förklaringar och enkla övningar. Det är tydligt, men ganska trist. Layouten är stilren, men ganska trist. I skarpt läge verkar det från filmen som om eleven kan spara sina resultat i sin profil och samla poäng, men jag hittar ingen ytterligare information om detta. Och varför ska man välja alternativ för grammatikövningarna i en list, i stället för att skriva själv!? Går man på högstadiet ska man nog kunna klara det!

Till English online hör en gratis lärarwebb, som är mer av en lärargenererad resursbank och forum än ett komplement till elevwebben. Visserligen uppdaterar NoK tydligen med kompletterande övningar i PDF-format där; t ex "I Australien firas jul och påsk precis som här, men det finns också inhemska högtidsdagar som inte firas någon annanstans. Finns det liknande högtider i Sverige? Skriv ett mejl till Dale och berätta! Min undran är: Om man utgår ifrån att eleverna har dator för att kunna använda webben, varför ger man dem då inte en autentisk uppgift? Rimligtvis har ju läraren en e-postadress?

Nä, det jag ser av Natur och Kulturs digitala lärresurser ger absolut ingen mersmak. Bra material, men trååååååkigt presenterat.

Så, om någon från NoK mot förmodan läser det här:

*Jazza upp materialet och gör det mer tilltalande och roligt.
*Koppla lärarwebben till elevwebben och ge läraren insyn i vem som jobbar med vad och vad resultatet blir.
*Satsa på lekfullt och klatchigt även för de äldre! Världslitteraturens klassiker blir inte roligare i PDF-format. Jag kan se framför mig en e-bok med tidstypisk tema-musik till varje kapitel, en översikt om epoken med små filmer (som i URs Hej Litteraturen!), inläsningar, kanske till och med dramatiserade avsnitt ur böckerna, frågesport att köra i en-spelar eller klass-läge med stöd för whiteboard-visning, ordkunskapsspel... Då rockar det fett! Och den hade jag kanske till och med köpt!

tisdag 12 april 2011

På Tänk om!

Andra dagen på Tänk om! Gårdagen var flummigt intensiv, men vi lyckades producera en uppgift som svarade både mot skolverkets nya styrdokument, 21st century skills och Bloom's revised taxonomy. Efter vissa justeringar och klargöranden kan ni hitta den här.

Annars bara äter och äter man. Och dricker kaffe.

söndag 10 april 2011

Har du boken har du webben - Studentlitteratur

Studentlitteratur var mycket hjälpsamma när jag tidigt i höstas kontaktade dem, eftersom de cd-rom-skivor som vi hade till våra Progress Gold helt plötsligt blev "fel" när vi fick MacBookar. Samtidigt flaggade de för att materialet snart skulle komma på webben. Och det har det.

Jag gillar Progress Golds cd-rom: Stilrent, funktionellt och varierat. När man väl visat eleverna vilken nytta de har av materialet jobbar de med det relativt självständigt, men de behöver puttas på, och de jobbar hellre med andra saker - tyvärr.

Efter att ha botaniserat i demo-versionsbokhyllan på hemsidan konstaterar jag att det verkar som om alla Studentlitteraturs webbar följer ungefär samma formula. Det som skiljer dem åt är typen av illustrationer. Det är inte speciellt nyskapande eller underhållande, men praktiskt och lärorikt.

Att det digitala materialet ligger på nätet är både en fördel och en nackdel: Det är plattformsoberoende och åtkomligt när som helst, men har man ingen uppkoppling så har man ingen nytta av det. Jag skulle gärna velat haft en nedladdningsbar version; ett off-line-läge.

Dessutom skulle jag gärna önska lite mer lekfullhet, lite mera morot. Materialet Magic (engelska för grundskolan) innehåller någon sorts spel, ser jag på demofilmen. Varför inte integrera fler spelfunktioner i materialet även för äldre? Jag kan se framför mig ett mycket spännande spel som komplement till de fallstudier som finns att läsa i sjukvårdsteori och ekonomiböckerna. Kanske en liknande uppföljningsmöjlighet som Yacapaca eller Liber, så läraren kan följa elevernas arbete...

lördag 9 april 2011

Libers e-läromedel

Liber samarbetar med Espresso Education, ett engelskt e-läromedelsförlag. Det märks på utbudet; Materialet för F-6 är väl utarbetat och mycket tilltalande med enkla illustrationer och glada färger. Det väcker nyfikenhet, och i demosnuttarna hittar jag både klickaochdra-övningar, fyll i, röst, video- och foto-illustrationer. Även om materialet är engelskt, verkar det väl anpassat till svenska läroplanen och täcker de flesta av grundskolans ämnen. Se ett par lärare som berättar om varför de använder Espresso här.

Läromedlet kostar 97 kr/användare och år och är tillgängligt för eleverna från skolan. Däremot ingår gratis läraraccess från hemmet. Man erbjuder gratis demonstration för skolor och visar även materialet på den läromedelsutställning som GR-Media, göteborgsregionens gemensamma AV-central dit även Falkenberg är anslutet, har i sina lokaler.

Smakprov på materialet hittar du här.

Man är dock inte lika generös med smakprov på materialet för grundskolans senare år eller materialet för gymnasiet. Glosmaskinen, som var ganska unik när den om för ca 10 år sedan finns fortfarande kvar, och har inte utvecklats. Den är lika enkel som Bonniers, men med den extra funktionen att du kan blanda från vilket språk du ska översätta orden.

Libers plus-webbar presenteras genom små video-filmer. Man kan beställa utvärderingsabonnemang, vilket jag gjorde i början av veckan, men har ännu inte fått något svar från Liber. Jag tittar på ett par av demonstrationsvideorna och får inget lysande intryck precis. Jag vet att jag inte ska recensera reklamfilmen, men SNÄLLA! Uppläsaren låter som en talsyntes, och ibland undrar jag om man inte använt Google-translate bitvis, för meningsbyggnaden verkar ibland inte hänga ihop!

Plus-webbarna kompletterar de tryckta böckerna. Från filmerna ser jag att layouten är väldigt ren, men också ganska tråkig. För Blueprint-böckerna verkar materialet bestå av sådant material som förut skickats med på CD-rom-skiva med vissa läroböcker. Det talas om möjligheten för läraren att individualisera, men om den möjligheten innebär att man faktiskt rent fysiskt i resultatuppföljningsmodulen kan tilldela eleven de övningar som man ser att eleven behöver träna på, eller om det är att man ger en muntlig rekommendation kan jag inte avgöra. Det jag gillar är just resultatuppföljningsmöjligheten, där jag som lärare kan se vilka övningar varje elev gjort och det resultat den har fått. (Men det verkar inte lika snyggt och utförligt som in Yacapaca!)

Se en demovideo här.

Naturligtvis tillför de här pluswebbarna möjligheter för eleverna att lyckas bättre och ta mer ansvar för sin inlärning, men jag har svårt att se hur de bidrar till ett mer lustfyllt lärande, och jag ser inte framför mig att eleverna skulle slänga sig över datorn för att göra läxan. Svenska Etc. är ingen bok som direkt tilltalat mig, men jag tror att den får ett definitivt mervärde med Pluswebben. Blue Print är ingen favoritbok från början (jag låg i polimik med förlaget om faktainnehållet inför den andra upplagan) och jag kommer inte att börja använda den pga av pluswebben. Dock ska jag definitivt prata för den till de lärare som uppskattar boken, beroende på vad prisläget är.

Från den lilla information om pris och villkor jag hittar drar jag slutsatsen att ett abonnemang på 12 månader kostar ca 100 kr per individ. Böckerna kostar ca 300-400 kr, men de kan naturligtvis återanvändas mååååånga gånger.

Det är naturligtvis svårt att göra en heltäckande recension utan att ha prövat själv, men snälla Liber; när ni har ett så fint exempel att lära av som Espresso, varför inte dra nytta av de erfarenheterna när ni utvecklar eget? Även ungdomar och och vuxna behöver lite färg, lek och liv i sin tillvaro! (Hett tips: Mina elever älskar det lilla faktum att de får poäng för varje övning de gör i Yacapaca, vilket gör att de kan "köpa" fåniga avatarer. De är mellan 16 och 20.)

fredag 8 april 2011

Bonnier Utbildning

Minnesgoda läsare kanske minns min fasa över Bonniers digitala mattebok för någon månad sedan. När jag återvänder till Bonniers hemsida för att undersöka vad övrigt digitalt material kräver det dessvärre inte någon längre tid. Jag konstaterar först och främst att det digitala materialet för gymnasieskolan är begränsat till en "Glosmästaren", ett glosträningsprogram av det MYCKET enkla slaget, där du väljer den kursbok du använder, klickar på det aktuella kapitlet och tränar alla glosor. Den enda möjligheten till anpassning som finns är att byta språkens ordning, alltså svenska till det främmande språket, eller det främmande språket till svenska.

För grundskolan finns det mer material. Förutom de tidigare nämnda digitala versionerna av Bonniers bästsäljare (som alla stannar på Puenteduras nivå 1) finns också ett kompletterande Whiteboard-material för interaktiva tavlor, eller projektor. "Allt du behöver är en internetuppkoppling".

Whiteboard-materialet är faktiskt mycket charmigt. Utan att kunna Bonniers kursböcker utantill, ser jag hur tydligt kopplat det är till böckernas kapitel; det finns klara, tydliga anvisningar för hur läraren ska presentera materialet och det finns många interaktiva, självrättande övningar som eleverna kan lösa själva framme vid tavlan. Det är dock inte speciellt nyskapande - jag såg samma typer av, och ibland mer avancerade, övningar på mina barns skola i England 2004. Men det är som sagt charmigt.



Dock hittar jag inga prisuppgifter, utan jag antar att jag måste kontakta Bonnier för dessa. Och det hinner jag inte med just nu. Om någon vet, och kanske har jämförande siffror, så kommentera gärna!

Jag antar att man inte har något material för gymnasieskolan på grund av att man avvaktat inför den nya läroplanen. OM någon från Bonnier läser det här så vill jag ge några råd inför utvecklandet av det digitala materialet för de frivilliga skolformerna:
* Vänta inte! Antalet skolor med elevdatorer blir bara fler och fler och önskemål om digitala böcker finns redan!

* Tänk nytt! Gör inte bara en .pdf-variant av boken med ev. klickbara länkar! Det kanske är bättre än inget, men det är inte nödvändigtvis mer attraktivt än en fysisk bok med en länksamling på nätet.

* Våga vara lekfulla! Även de äldre eleverna gillar tävlingsmoment, små-spel och lekfulla uppgifter. Även seriös kunskap kan presenteras på roliga sätt!

* Tänk framåt! Kanske ska man jobba i appar, så läromediat kan uppdateras smidigt. Det är bra att ligga i molnet, men en digital lärobok måste kunna nås även om nätet är nere eller uppkoppling inte finns.

* Tänk ekonomiskt! Materialet måste vara förbaskat bra om ni ska kunna konkurrera med de material som finns gratis på nätet, och med de resurser som lärare/lärspridare/pedagoger och lärda producerar och bjuder på under Creative Commons och alldeles fritt. Trots skolans förmodade statusuppdatering så har få skolor/kommuner pengar att satsa på dyra licenser.

Digitala läromedel - vart vill förlagen?

I veckan trillade det in en enkät i min jobb-mejlbox från ett förlag som ville veta vad jag ansåg om, och vilken typ av digitala läromedel jag använder. Dessutom ville de gärna veta vad jag ansåg om deras och konkurrenternas utbud av digitala läromedel. Så då var jag ju tvungen att kolla vad jag tyckte.

Min snabba exkursion på de i enkäten nämnda förlagens hemsidor var ganska beklämmande måste jag säga... Men den var som sagt ganska snabb, så jag tänker gå tillbaka till förlagen för att djupstudera deras utbud i några blogginlägg framöver.

De flesta av förlagen har någon form av demo-versioner ute, eller filmer som illustrerar deras material. Något av förlagen ville att man registrerar sig för att få tillgång till demo. Det gjorde jag, men har fortfarande inte fått något lösenord.

Medan ni väntar så titta på den här lilla filmen, som (trots att jag är matte-allergiker) visar prov på den typen av digitala läromedel jag hoppas att få se mer av...

torsdag 7 april 2011

Sprickor del 2

http://www.macfix.de/index.php?id=257168
Vår eminente dator-vaktis Aage var ute i min trea idag och gjorde en snabb undersökning: Av 21 närvarande hade 19 datorer sprickor i "gångjärnshörnen" på skärmen! Sprickornas storlek varierade mellan någon millimeter, till ca 3 cm! Vissa datorer hade även sprickor mitt på "gångjärnet". De flesta av eleverna hade inte ens lagt märke till sprickorna.

Vi för naturligtvis en ständig dialog med eleverna om handhavandet av datorerna, och visst har det hänt att någon har varit oaktsam, men för de allra flesta är datorn alldeles för viktig för att man medvetet ska vara oförsiktig. Dessutom är väldigt många av lärarnas datorer sprickdrabbade också, och flera av dem tar inte ens hem sin dator, utan förvarar dem i säkerhetskåpen på jobbet och bär dem bara mellan lektionerna i väskan. Konstigt nog är jag själv INTE drabbad! Med tanke på att jag har med mig datorn i princip överallt, den åker upp och ner ur väskan hur många gånger som helst på en dag, och ja - jag medger att jag ibland flyttar den öppen (om än i mycket begränsad omfattning) och jag har råkat lägga den i från mig med en smäll ett par gånger, så tycker jag att det är ganska underligt att JAG inte har sprickor om det är ett handhavandefel!

http://www.macfix.de/index.php?id=257168
Eleverna är oroliga. De vill INTE lämna ifrån sig datorerna, men Aage talade om att av allt att döma påverkar inte sprickbildningen datorns prestanda, vilket innebär att eleverna inte behöver lämna in dem just nu i alla fall. Ni som läser det här bör kolla er dator och OM den har sprickor så ta kontakt med den på er skola som hanterar garantiärenden gentemot leverantören.

tisdag 5 april 2011

Demo slam!

Ja, det är väl ingen nyhet att jag är Googleit? Jag tycker Google är ett helt suveränt verktyg, och då menar jag inte sökmotorn - det finns sååååååå mycket mer i Google, och nya funktioner utvecklas hela tiden. Det är inte konstigt att Google är världens mest eftertraktade arbetsplats.

Sabi, min jobbarkompis, tipsade om den här roliga sajten: Demo slam! Egentligen så var det väl tjejerna som beställde curry take-away på Hindi med Google Translate som han tipsade om, men det finns så mycket annat roligt att titta på. Enjoy!

lördag 2 april 2011

Projektarbetsidéer!

Jag bara måste tipsa om window farming! Jag blev oerhört inspirerad av den här lilla filmen:



Mer info finns på www.windowfarms.org

Hur kopplar jag det då till IT och skola?

Jo, beroende på åldersgrupp, ämne eller program så startar man sin fönsterfarm, dokumenterar och bloggar om framsteg och bakslag. Ett strålande sätt att jobba långsiktigt i projekt och odla även under vintern.
Barn i grundskolans tidigare åldrar ÄLSKAR när det växer och att bygga och fnula, och kan odla för att få förståelse för fotosyntes, växters livscykel, men även hemkunskap.

Barn i grundskolans senare år likaså, men här kan man lägga ännu större fokus på mekanisk design och teknik, projektdokumentation och projektmetod. Och hemkunskap: Att faktiskt odla för att äta!
På gymnasiet ser jag direkta kopplingar till flera ämnen och många program: Just projektmetod och dokumentation är universellt även på de yrkesförberedande programmen som ett led i att man önskar att eleverna växer i sitt entreprenöriella tänkande. I naturkunskap och biologi är kopplingen glasklar, men även Restaurang- och livsmedelsämnena finns det plats för fönsterfarmar, på samhällsprogrammet kan man diskutera hållbar utveckling och räkna på samhällsvinsterna, och titta på vilka grödor som skulle vara mest ekonomiskt - vad vet jag! Men vi har många fönster i våra skolor!

Nu ska jag ta och skriva ut instruktionerna och se om jag kan få någon ordning på odlingen i mitt köksfönster!